Läsning – en förmåga för livet

I december släpps resultaten av PIRLS-studien och vi kommer sannolikt höra om det på nyheterna. I bästa fall informerar redaktionen oss om fjärdeklassares bättrade läsförmåga och antyder på ett uppsving för läsningen hos yngre. Måhända får skolan kritik; troligtvis över skillnaderna mellan flickor och pojkar och elevers socioekonomiska bakgrund. Oavsett bra eller dåligt slutresultat, blir det käppar i hjulet.

I PIRLS 2011 framkom att det finns en samvariation mellan provresultat och elevers inställning till läsning, dvs. tycker man om att läsa presterar man bättre och vice versa. Sorgligt nog styrs inställningen av bl.a. som tidigare nämnt elevers socioekonomiska bakgrund samt deras föräldrars läsvanor och egna inställningar till läsning. Därför är det oroande att den positiva inställningen till läsning har sedan 2001 försämrats med 10%.

I mina yngre år var jag en riktig bokmal och detta speglas i mina skolframgångar. Jag har slukat allt från kända verk av Paul Coelho, August Strindberg, David Lagercrantz, m.fl. till obskyr litteratur av Muriel Barbery, Shilpi Somaya Gowda, Lois Lowry o.s.v. Självfallet behöver man inte vara värsta bibliofilen, men jag vill uppmuntra dig till att läsa eftersom det gynnar dig i slutändan.

Först och främst, som sagt är läsförmågan central för att lyckas med ens studier. Men varför? Anna Bratt beskriver i artikeln Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid (2014) publicerad i Dagens Nyheter att när en text registreras av ögats sinnesceller omvandlas den till elektriska impulser som skickas vidare i ett nätverk av nervceller till hjärnans olika delar. På så vis förvandlas krumelurerna i en text till information som kan identifieras som bokstäver. Något som är väldigt fascinerande är att hjärnaktiviteten hos läskunniga, analfabeter och dyslektiker skiljer sig åt. Detta beror på att hjärnan är plastisk, alltså den omorganiserar sig alltefter vad man lär sig, och att läsförmågan inte är integrerad i varken människans dna eller dess hjärna (Bratt, 2015 & Ljung, 2010). I ett samarbete mellan neuroforskare vid Karolinska institutet och portugisiska forskare undersöktes hjärnorna hos läskunniga och illitterata kvinnor och där framgick det att text inte väckte någon reaktion i hjärnans teoretiserade ordformsområde hos analfabeterna (Bratt, 2015). Därpå sammanfattar Bratt (2015) att litterater i jämförelse till analfabeter är bättre på att “ta till sig muntlig information” och “förstå abstrakta bilder och tredimensionella figurer”, samt har läskunniga något bättre korttidsminne för ljud.    

För det andra har läsförmågan en positiv effekt på hälsan. I artikeln Läs mer böcker – och lev längre (2010) publicerad i Expressen förklarar Stefan Ljung att läsning skapar ett tätare nät av nervtrådar i hjärnan vilket motverkar demens eftersom tätheten innebär att fler nervceller kan gå förlorade innan uppkomsten av symptom. Ljung (2010) påstår också att läsning förebygger sjukdom och åldrande. Vidare, ska läsning ha en influens på utvecklingen av ens koncentrations- och planeringsförmåga (Ljung, 2010).  

Däremot finns det många som har svårigheter med läsningen eller helt enkelt inte har motivationen till att läsa. I samband med PIRLS 2011 och senaste PISA-undersökningen framgick att pojkar oftast har problem med läsningen vilket är sorgligt eftersom läsning är en fröjd för själen när man väl kommit in i det. Tillika, har jag förståelse att läsning är svårt, men vill påstå att det är ännu svårare att hitta den ”perfekta” boken. I de flesta fallen av lässvårigheter eller olust gentemot läsning beror det på valet av bok; jag har själv under en lång tid känt ett obehag till läsning och i mitt fall var det att jag läste för enkla böcker eller vice versa. Så utifrån mina egna erfarenheter rekommenderar jag att – om fall är så att du känner dig illa till mods – bör du hitta en bok som av någon anledning betyder mycket för dig. Kanske berör den en hobby eller ämne som du intresserat dig för? Exempel på detta är Zlatan Ibrahimovics självbiografi – Jag är Zlatan Ibrahimovic – som fått många unga fotbollsintresserade att öppna ögonen för litteratur och 16 rader av Petter Alexis Askergren som får en att vilja trycka sig själv i ord. Allt för att uppmuntra dig till att läsa vidare.

Avslutningsvis, i december kommer vi få höra ditt och datt om svenska barns och ungdomars läsförmåga. Käppar i hjulet minsann. Emellertid, är läsförmågan livsviktig för skolan, för jobb och för livet. Jajamän, att kunna läsa är en förmåga för livet.


LITTERATUR

Bratt, Anna (2014). Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid. Dagens Nyheter. Tillgänglig: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/lasformagan-forandrar-var-hjarna-for-alltid/ (2017-04-04).

Ljung, Stefan (2010). Läs mer böcker – och lev längre. Expressen; Hälsoliv. Tillgänglig: http://www.expressen.se/halsoliv/las-mer-bocker—och-lev-langre/ (2017-04-19).

Skolverket: PIRLS 2011; Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv (2012) [undersökning]. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2941.pdf%3Fk%3D2941 (2017-04-04).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *